Svensk trädgårdshistoria genom 1000 år

Idag pratar vi om ”de gröna städerna” med träd på hustak och planteringar längs fasader. Men det är inget modernt påhitt – gröna städer fanns redan på medeltiden. Vill du veta mer om den svenska trädgårdens historia? Hur jordgubben kom till Sverige under 1800-talet, varför det blev poppis att formklippa växter under 1950-talet, eller hur det kommer sig att humle är den kryddväxt som man tjänat mest pengar på genom tiderna? Det, och mycket mer, får du lära dig när vi grottar ner oss i den svenska trädgårdshistorien genom 1000 år.

Kursens syfte och innehåll

Kursen riktar sig till alla som vill lära sig mer om trädgårdens utveckling i Sverige genom historien. Från klosterträdgårdar och medeltida fruktodlingar till herrgårdsträdgårdar, egnahemsrörelsen och kolonilotter. Vi gör nedslag i historien och djupdyker i ämnen som prydnadsväxternas användning genom historien, utvecklingen av järnsvägsparker, radhustäppan och villaträdgården, och beredskapsodling under 1900-talets världskrig. Vad människan gör med trädgården och vad trädgården gör med människan genom århundradena är själva utgångspunkten i kursen. Oavsett om du har ett brinnande trädgårdsintresse eller är kulturhistoriskt intresserad så är den här kursen för dig. Inga förkunskaper krävs.

Kursen sker på distans via webbträffar i Teams samt vid en fysisk träff vid terminens början.
Innehållet består av föreläsningar, diskussioner och redovisningar av hemuppgifter. Därtill arbetar vi med självstudier som görs enskilt och i grupp.

Ämne

Kursens upplägg är uppdelat i olika teman med ett antal nedslag i historien.

• Medicinalväxter och klosterträdgårdar
• Medeltida fruktträdgårdar
• Landsbygdens trädgårdsodling
• Trädgård för sjuka och fattiga
• De gröna städerna
• Prydnadsväxternas användning
• Trädgårdsodling för beredskap i kris och krig
• Järnvägsparker, lekplatser och offentliga parkers historia
• Trädgård för lust och fägring
• Radhustäppan och villaträdgårdens utveckling

Webbträffar
Vi ses på Teams onsdagar kl. 18.30-20.30 från vecka 11 till vecka 21 (uppehåll valborgsmässoafton)
Datum: 12/3, 19/3, 26/3, 2/4, 9/4, 16/4, 23/4, 7/5, 14/5, 21/5

Helgträffar:

Helgträff 1
Lördag 15/3 kl. 10-17

Helgträff 2
Fredag 16/5 13-17 fika, föreläsningar och diskussionsuppgifter
Lördag 17/5 kl. 09-16 – studiebesök till Vadstena, vi åker gemensamt i egna bilar.

Efter avslutad kurs

Har du fått grundläggande kunskaper om den svenska trädgårdens utveckling genom 1000 år
samt en djupare förståelse för hur trädgårdsodlingen har format samhället och människan – och
hur samhället och människan har format trädgården genom århundradena. Du får ett intyg att du
har gått kursen.

Folkhögskolan som undervisningsform

Du som går på folkhögskola är inte elev utan deltagare i din utbildning. Det betyder att lektionerna är beroende av ditt deltagande och att arbetssättet är varierat. Undervisningen är uppbyggd kring gruppsamtal, reflektioner, föreläsningar, gästföreläsningar och praktiska uppgifter enskilt eller i grupp.

Det digitala klassrummet

På en distanskurs är klassrummet digitalt (med undantag för eventuella närträffar). I övrigt är undervisningen enligt folkhögskolans utbildningsform.

Lärare

Elin Fältskog
Elin är utbildad trädgårdsmästare vid Trädgårdsmästarutbildningen i Enköping. Därtill är hon
kulturvetare med mångårig erfarenhet inom museisektorn där hon bland annat arbetat med pedagogik genom visningar, kurser och föreläsningar. Vid sidan om
museiarbetet driver hon företaget ”Fältskogs Form & Flora” som erbjuder tjänster inom trädgårdsplanering som rådgivning och trädgårdsdesign, samt kurser och föreläsningar inom trädgårdsrelaterade ämnen. Som kulturvetare brinner Elin särskilt för trädgårdshistoria,
bevarandet av kulturväxter och historiska miljöer, och drivs av att sprida kunskap och
trädgårdsglädje till andra.